Sjukligt sportlov
Min kropp känner sig svagare än någonsin idag. Huvudvärk, hosta, slem, halsont och ryggsmärta så jag tror jag ska dö. Inte alls ett toppenlov måste jag säga. Önskar jag kunde få vara frisk nu när man äntligen får vila. Men icke sa nicke. I morgon börjar familjen bege sig hem till Ljusne. Då är vi komplett igen, och det är välbehövligt. Vi kommer alla behöva varandras stöd på fredagen. Den kommer bli fruktansvärd och jag gruvar mig nå fruktansvärt. Nu är det på riktigt och det är så fel. Det ska inte vara såhär, men det är såhär och jag kan inget göra, ingen kan.
Förövrigt har jag väldigt många positiva stunder, speciellt när jag är med Andreas. Han gör allt så mycket enklare, och det är så mycket lättare att prata med honom än någon annan. Vi har också skaffat en till katt, Hector. Han är så himla söt. Marley tycker hemskt mycket om honom och det glädjer mig. Alla knasiga beteenden som han har haft, bla att klösa en i ansiktet när man sover, är borta. Visserligen bråkar de ibland, men det är väldigt sällan nu. Åh, de gör mig så glada. Finns inget bättre än att vakna upp mitt i natten med de finaste varelserna på jorden. Lycka. Kommer säkerligen bli en katthäxa som bor ute i skogen med miljarder katter!
Vill också tacka min älskade pappa som ställer upp och köper olja till mig nu när bilen läker hela tiden. Nu slapp jag kliva upp och gå till en mack och köpa. Himla glad blir jag :) Var ut och kollade oljan alldeles nyss och då slog jag årets fulaste vurpa. Varför händer just en sådan sak när man är ensam för? Var lika bra att kliva upp snabbt och låtsas som att inget hade hänt. Fast inte mitt dålda skratt kan dölja smärtan i ryggen som bara blir värre. Nä nu får det bli sommar så jag slipper den farliga isen!
Nu ska jag försöka sova lite. Blir inte frisk av att skriva blogg.
Tack för mig! 
